Äventyrstouring i Norrland

~ Dag 9 ~

Jag observerade att mina tankar gick till att fundera över hur jag skulle lösa det praktiska, hur jag skulle mätta magen för dagen och hur jag skulle klara mig genom natten fram till nästa dag. Detta var som balsam för själen, jag hade helt enkelt inte tid för varken ångest eller depression! I vårt moderna överflödssamhälle behöver vi aldrig fundera på hur vi ska överleva. Vi har det så bra och komfortabelt hela tiden, och behöver aldrig bry sig om det som människan har behövt bry sig om genom alla tider. Kanske skulle det göra gött även för andra att ibland avstå från all trygghet och komfort, och komma i kontakt med sina egna överlevnadsinstinkter?

Vaknade i gryningen av att jag frös. När jag tittade ut ur tältet förstod jag varför - det har varit frost! Det rådde inga tvivel om att hösten var här. Dax att bege sig hem!

In i dimman!

Hade uppenbarligen regnat här imorse, grusvägen var blöt och hal.

Men lite senare så var det finfint!

Härlig MC-väg, härligt sensommarväder och härliga landskap. Vad mer kan man begära?

Jag trodde att hemresan skulle sträcka sig över 2 dagar, men jag kom mycket längre än vad jag trodde, så jag bestämde mig för att avsluta med ett maraton och hinna hem till huvudstan. Det blev inte mindre än 83 mil småvägar denna dag! (Vilhelmina - Stockholm)

Sammanfattningsvis var dessa dagar helt fantastiska, och när jag kom hem kändes det som att jag har varit bortrest bra mycket längre tid än vad jag faktiskt var! Jag vildcampade vid samtliga tillfällen. Hyrde aldrig några stugor eller rum på vandrarhem. Tvätta mig själv och kläderna gjorde jag i diverse vattendrag. Hojen klarade allt jag utsatte den för med bravur och svek mig inte en enda gång på någon punkt.

Har du funderat på att pröva mc-touring, men avstått för att du inte har den rätta touringhojen? Åk iallafall säger jag, du kommer att bli förvånad över hur bra det faktiskt kommer att gå, och hur roligt du kommer att ha! Allt som behövs är lite vilja.