Del 1
Efter en sista kontroll av innehållet i packväskorna, lufttrycket i däcken och oljenivå i motorn var jag åter iväg! Då jag aldrig långtourat tidigare på en motorcykel över 150cc ville jag testa hur långt jag kunde åka på en dag utan att känna träsmak. Jag hade inte så brottom så jag höll mig på de mindre vägarna tills jag nådde Öresundsbron.
Tanken var att nå Rödby innan dagen var över men jag valde att övernatta på en strand några mil ifrån målet för att hinna slå upp lägret i lugn och ro, efter att ha avverkat 850km under dagens gång.
Jag vaknade med en underbar känsla av att äntligen vara ute på äventyr och fortsatte glatt vidare mot Haarlem, som var målet för dagen. Väl i Tyskland gjorde jag några försök att hålla mig till de mindre vägarna men kom till min frustration alltid ut på autobahn. Det kändes oundvikligt, som att all infrastruktur baserades på dessa. Efter att ha slukat mil i åtskilliga timmar kändes det skönt att äntligen rulla in i Holland och slå av på gasen en smula.
Tog en paus längs en damm - en lång, rak sträcka som separerade havet mot sjön till höger i bild, som ligger under havsnivån. Efter att öronsuset hade lagt sig fortsatte jag mot Haarlem, som inte var helt lätt att hitta bland myriaden av sammanväxta småstäder. Några villovägar senare och efter vägledning från ett pizzabud var jag framme hos kompisarna jag skulle sova över hos. Konstaterade att jag fick ihop 760 mödosamma km under dagen innan jag somnade.
Kommande dagarna utforskade jag Haarlem tillsammans med mina nya vänner. En helt klart mysig och trevlig stad. Det blev båtutflykt i kanalerna (något som verkligen rekommenderas), besök till stadens egna "the beach" och annat smått och gott. De visade även red light district och kommenterade: "Det må inte vara lika stort som i Amsterdam, men vi har minsann ett också!"
Något jag velat göra sedan länge är att besöka Amsterdam, vilket var precis det jag gjorde idag. Det första som slog mig var hur mycket fart och fläng det var, överallt! Jag hann knappt lämna centralstationen innan jag hörde elektronisk musik, som jag började gå mot. Rätt som det var fanns det en ravefest mitt på ett stort torg och jag var inte sen med att hoppa in i den skuttande folksamlingen! Träffade några sköna snubbar från Bosnien och blev erbjuden att hänga med dem till deras hotellrum, där vi svepte ett antal vodka-redbull groggar för att sedan dra ut på nya äventyr! Jag hade vid det här laget glömt bort vad det var jag egentligen kom för att se, men det spelade ingen roll. "Varför i hela fridens namn bor jag fortfarande i den pisstråkiga Stockholm?!" - var en tanke som återkom i mitt huvud flera gånger under kvällens gång.
Dagen därpå åkte jag in till Amsterdam på motorcykeln istället. Planen var att hålla sig nykter den här gången. Det dröjde inte länge innan en ny bild av stan började målas upp. Jag hann knappt parkera hojen innan jag såg en person som skevade ur på droger mitt på gatan, det var rätt smutsigt och mängder med turister överallt. Många av dessa hade kommit till Amsterdam för en enda sak - njutning för sinnen av alla slag, vilket blev extra uppenbart efter ett varv i red light district och coffeshop-kvarteren. Bli full på alkhohol, bäng på droger, kolla på erotikshower och få din privata stund med sexbomben bakom skyltfönstret.
En mer anti-spirituell miljö har jag aldrig vistats i. Det var en smått chockerande upplevelse och jag pendlade mellan att gilla och hata stället. Men i slutändan kunde jag konstatera att jag skulle inte klara av att bo här. Det var för urflippat ingav mig en känsla av tomhet. Att dra hit med ett gäng polare och festa järnet kan vara riktigt kul, men när festen var över kändes det förbaskat skönt att komma därifrån.
Såhär såg det ut, mil efter mil när jag passerade Rotterdam. Att det var en stor industristad visste jag, men inte att jag kunde åka i motorvägsfart i en timme och ha samma utsikt som bilderna ovan visar. Till slut nådde jag hamnen där jag såg hur gigantiska containerbåtar lastades och åkte iväg. Det jag tidigare endast hade sett på discovery channel såg jag nu i verkligheten!
Efter att ha njutit av havsutsikten fortsatte jag söderut. Vädergudarna var på bushumör och bjöd på ordentliga regnstänk med jämna mellanrum. I vissa fall var de så kraftiga att det kändes som att stå under ett vattenfall! Trotts regnställ blev jag rejält blöt framåt kvällen och beslutade för att ta in på första bästa hotell i Gent. Det började bli mörkt, blåsigt och det vore enbart dumsnålt att försöka campa, vilket var min ursprungliga plan. Väl på rummet utnyttjade jag alla möjligheter till att hänga upp kläderna för tork. En varm dusch satt rätt bra.
Med siktet inställt på hamnen i Calais fortsatte jag söderut utmed havet. Här passerade en belgisk stad. Det är gött att köra hoj längst havet, kunde jag konstatera.
Äntligen framme, säkrade jag min ögonsten tillsammans med andra hojbröder (efter att ha varvat ur ettan i båtens lastutrymme såklart ;-) Redan i kön till färjan fick jag en vink kring engelskmännens motorcykelintresse. Jag fick många tillfällen att prata med likasinnade, som jag sedan tog en fika med ombord på båten, på väg västerut!