Del 5

Efter en vecka på festivalen vad det dags att åka vidare mot mitt nästa delmål. Då jag hade 10 dagar på mig att ta mig dit fanns det gott om tid för att utforska både Spanien och Portugal. Vilket är precis det jag tänkte göra!

Molnen på himmelen var en frisk fläkt efter de senaste 2 veckors stekande sol. Här passerade jag en mindre portugisisk stad, på väg norrut såväl som uppför.

Ett nytt slags landskap uppenbarade sig, ett stenigt sådant. Jag trodde att Portugal skulle bestå av trista halvökenlandskap men jag blev snabbt motbevisad.

Behöver jag nämna att körningen var riktigt rolig också? Bättre tillfällen än dessa för att finslipa ens kurvteknik finns inte!

På lite lägre höjder hittade jag en antik fort som jag passade på att undersöka närmare.

En mindre stad jag passerade på min väg norrut. Arkitekturen kändes bekant från andra portugisiska städer så jag antar att den är typisk.

Traktens infrastruktur. Medan jag stod och tog kortet kom det fram en snubbe och tittade på min hoj med största nyfikenhet och ville ta några bilder själv. Han berättade att han hade ett motorcykelföretag i staden Porto, där han arrangerade bankörningar med veteranhojar och fiddy-hojar. Mötet avslutades med ett löfte från min sida om att besöka hans facebooksida när jag kommer hem.

Efter en behaglig dag på motorcykeln var det dags att slå läger. Av alla ställen lyckades jag hitta ett som såg ut att vara en kopia av en typisk svensk skog med hällar och tallar. Hade de högre makterna avsikten att förebygga en eventuell hemlängtan hos mig? Det var mjukt att sova på barren men dessvärre låg en by inte lågt ifrån med hundar som skällde halva natten. Jag undrade hur lokalbefolkningen stod ut.

Dagen därpå bjöd på en härlig landsvägskörning i den portugisiska lantbygden. En bidragande orsak är att trafiken var minimal. Några husvagnar såg jag inte röken av. Var bara att ta för sig.

Framåt eftermiddan passerade jag den spanska gränsen, som bestod av en rostig skylt där det stod Welcome to Spain på.

En bit in i Spanien bestämde jag mig för att chansa och utforska ett område som inte fanns med på kartan, annat än i form av ett stort grå-gult område. Nog måste det finnas något över ett så stort område tänkte jag. Efter några samtal med lokalbefolkningen fick jag tips om vilka vägar det finns och vilka byar jag kan passera på min väg norrut. Den här vägen delades så småningom upp i flera vägar som inte var mycket bredare än en cykelväg. Jag tog "första höger" enligt instruktion...

Det var uppenbart att jag var ute på landet. Den här sorters syn återkom flera gånger.

Jag funderade flera gånger vart jag var på väg egentligen. Borde jag ha svängt av någonstans? Kommer soppan att räcka till nästa bensinmack? Skyltningen var sparsam och kartan var inte mycket till hjälp. Jag körde litandes på mina sinnen och min navigationskänsla efter solen, klockan och bergen vid horisonten.

Landskapet och vägen förändrades drastiskt väl uppe i ett bergsparti. Har ingen aning varför asfalten var full av svarta fläckar. Jag stannade upprepade gånger bara för att titta omkring. Jag har inte mött en enda bil och inte sett röken av civilisationen de senaste timmarna.

Till slut rullade jag in i något jag vid första anblick trodde var en gammal övergiven by. Men det visade sig vara ett bebott samhälle, djupt in i den spanska lantbygden!

Hade det inte varit för de parkerade bilarna så hade illusionen om att befinna sig 150 år tillbaka i tiden varit fullständig! Jag krypkörde genom byn och tog några extra varv för att beundra. Det kändes som att jag har hittat en unik diamant - belöningen för att jag vågade chansa. Hur levde folk här ute? Hur försörjde de sig? Har de bott här i generationer eller kommit för att fly storstäderna? Hade jag kunnat spanska hade jag gjort en intervju.

På väg ut ur byn såg jag en skylt mot en större stad, tillsammans med anvisning om hur långt det var dit. Efter en titt på trippmätaren kom jag fram till att jag hade tillräckligt med bensin kvar för att ta mig dit. Ett bergsområde behövde dock passeras med 2000m toppar - jag kunde knappt vänta!

Jag kunde nu åter fokusera på körningen, och landskapen runt omkring mig. Jag körde på lugna varvtal, beundrandes den milsvida utsikten och njutandes av lugnet av att vara mitt ute i ingenstans.

Vägen passerade inte lågt ifrån en bergstopp, och jag tog mig friheten att köra rätt upp för berget! Var det över huvud taget möjligt att hitta ett bättre ställe att ta en paus på?? Uttrycket "On top of the world" fick sig en bokstavlig innebörd...

På andra sidan såg jag en anslutande grusväg. Då underlaget bestod av stenig, hårdpackad jord med grästuvor bestämde jag för att rulla utför berget mot grusvägen. Hojens mjuka fjädring kom till sin rätt!

Såhär såg det från den högsta punkten som grusvägen passerade. I bakgrunden kan man se staden som jag skulle till.

Närbild på skylten. Mina spanskakunskaper räckte för att veta att estrellas betyder stjärnor, resten av texten fick min fantasi ta hand om.

Vägen utför var brant och stenig på sina ställen! Med hjälp av motorbromsen och full koncentration på att hålla balansen så gick det bra.

Väl framme i stan skakade jag av dammet, tankade hojen, käkade middag och fortsatte norrut. Temperaturskillnaden var påtaglig mellan låg och hög höjd. Jag fick åter ersätta MC kläderna med jeans & skjorta.

När dagen började gå mott sitt slut hittade jag min sovplats i närheten av ett spökhus, som jag passade på att utforska medan solen fortfarande var uppe.

God natt!

Min frukost - fruktjuce med chokladvåfflor. Då jag sov över på en skaplig höjd var det kallt och fuktigt under natten, trots att jag hade både tröja och underställ på mig. Att kliva ut i morgonsolen var ett välkommet inslag!

Min campingplats, strax innan jag började plocka ihop för att ge mig av. Underlaget kunde inte ha varit bättre att slå upp tältet på!

De norra delarna av Spanien är de bergigaste, fulla av utmärkta, outforskade MC vägar och slående naturlandskap. Detta var en märklig syn, en sjö vars vattennivå verkar ha sänkts med ca 5 meter relativt nyligen.

En bit längre fram och en ännu mer slående syn! Bron såg ut att vara relativt nybyggd.

Det verkar vara denna bro som den nya har ersatt. Hade det inte funnits stängsel på var sin sida om denna bro så hade jag definitivt åkt över den! Jag antar att myndigheterna satte upp stängslen just för att hålla såna som mig borta. :-)

Miljön var som hämtad ur en saga!!

Jag tog en matpaus vid en hög med räls. Fick både sittplats, bordsyta och fotstöd!

För att slippa leta efter restauranger och istället käka när jag vill och där jag vill köpte jag på mig proviant i form av skivad lax, ost, drickyoghurt, bröd, frukt och nötter. Detta matreserv gick att komponera ihop till de flesta slags måltider som gjorde mig både mätt och belåten. Då och då använde jag portionspåsar med någon risotto eller pastarätt som fick tillagas på stormköket. Den matlagningen ägnade jag mig inte åt allt för ofta då den tog sin tid.