Dag 7
2 aprill 2009. 455km. Sträcka: Mumbai - Bardoli
Wow, blev en del mil idag. Dagen inleddes med lite frustration över att inte kunna hitta ut ur Mumbai. Fanns inte så många ute att fråga om vägen heller såpass tidigt på morgonen. Till slut löste det sig dock.
Ett intressant trafikbeteende jag observerade var att om det är få trafikanter i en korsning bryr sig folk inte om att stanna för rött. Den gången jag stannade blev jag påtutad av irriterande bakomvarande som fick bromsa in helt i onödan, så av trafiksäkerhetsmässiga skäl fick jag följa trafikrytmen och köra mott rött som alla andra! :)
Motorväg enligt europeisk standard verkar endast finnas i anslutning till de större städerna. Vid ett lämpligt tillfälle brassade jag på och sprängde för första gången 100km/h vallen på 2 hjul! Jag kunde dock inte fortsätta köra fort särskilt länge till, för snart hamnade jag i en trafikkö som sträckte sig kilometer efter kilometer. Jag utnyttjade smidigheten man har till godo körandes en motorcykel till fullo och smet fram förbi alla genom att utnyttja alla tänkbara kryphål jag hittade, inkl körning vid sidan av vägen. Det gick hur smidigt som helst och jag hade skitkul, förutom min näsa, vilken fick ta en hel del stryk av alla avgaser. Jag märkte även hur pass skickligare förare jag hade blivit efter de senaste dagars äventyr! Känner mig ännu mer säker på att jag kommer att kunna nå mitt mål inom en rimlig tid.
Efter motorvägen åkte jag in på mindre vägar och fick beskåda ett landskap som närmast liknade Grand Canyon! Variationen inom indien är unik, både när det gäller folk/kultur samt natur, så varje etapp fick sin egna unika prägel!
Perfekt motorcykelväg!
Järnväg över och under kullarna.
Grand Canyon i miniatyr.
Här fanns det visst vatten..
Passerar en by på väg mot Bardoli.