Dag 8

3 aprill 2009.    368km.    Sträcka: Bardoli - Ahmedabad

Då jag hade turen att för en gångs skull hitta ett både bekvämt och billigt rum igår tog jag sovmorgon och gav mig ut på vägarna efter lunch. Det blev mestadels motorvägskörning och jag började märka att jag kommer allt närmare pakistan. Arkitekturen på byggnaderna jag passerade förändrades och jag såg allt fler muslimer. Jag stannade vid en marknad för att köpa frukt men fick åka en bit bort för att äta dessa. Det var nämligen några som var intresserade av min motorcykel (och mig för den delen) på ett icke önskvärt sätt om man säger så.

Trotts att det gick undan ganska fort så insåg jag att jag ej kommer att hitta till Ahmedabad innan mörkret faller på. Att hitta ett hotell var dock allt annat än lätt! Det fanns förvisso gott som ställen som hette hotell-nånting, men i själva verket så var dessa bara cafeer, eller i bästa fall rastauranger! Kan de inte tillräcklig engelska i denna delstat för att förstå ordets innebörd? Jupp, det stämmer, engelskakunskaperna i Gujurat är botten. Stötte inte på en enda person som kunde mer än några enstaka ord.

Solen gick bestämt ner bakom horisonten samtidigt som mörkret stadigt föll på. Bara att slå på helljuset och köra i mörkret.. Det var ingen rofylld körning direkt, trotts att jag höll en hastighet strax under 50km/h. Indierna slog inte på sina helljus förrän det blev kolsvart. Situationen blev dock inte mycket bättre när de väl hade lysen på, ty de bländar aldrig av! Som en bonus var viltfaran ständigt aktuell, samt risken att man kör på någon rejäl ojämnighet. Action fick jag minsann, så det räcker och blir över!

Det blev inte lugnare av att jag till slut nådde Ahmedabad! Vägarna var smockfulla med folk, djur och alla tänkbara slags fordon. Alla ville fra, så fort som möjligt, åt alla möjliga håll och riktningar! Det gällde verkligen att vara vaken! Jag klarade mig dock förvånansvärt bra, trafiksituationer löste sig lika plötsligt som de uppstod. Förutom det faktum att jag fortfarande inte kunde hitta något riktigt hotell. "Nåväl, jag kör väl vidare norrut så länge jag orkar och får helt enkelt ta en tupplur längst vägen när jag blir för trött", började jag tänka.

Jag började lämna stadens centrum och var helt inställd på fortsatt nattkörning, tills det bara dök upp ett vandrarhem mitt framför mig, i en av de yttre förorterna. Jag tackade Gud i det tysta och checkade snabbt in för att ducha, sova och ladda upp med nya krafter inför morgondagens äventyr!

<< Dag 7

Dag 9 >>